tinarydberg_mobilen

Min Blogg

2015

Nyårsafton den 31e januari 2015
Nu var det ett tag sen jag skrev. Julen har passerats och den mörkaste tiden på året vänt till den tid jag allra mest längtar till. Det är svårt med högtider, svårt med familjesammankomster; glädje,gemenskap,kärlek och lycka. Allt känns så tillgjort och konstlat, det förväntas så mycket av en människa och det blir extra tydligt under julhelgen.Jag orkar inte leva upp till allt det där, vill bara dra täcket över huvudet och försvinna.Minnet av Kristoffer bultar i mig hela tiden.
I år flydde vi,packade ihop och åkte till Costa Rica för att komma bort och uppleva något annat. Det gjorde vi-Men saknaden och tomheten fanns där ändå-hela tiden. Jag inbillar mig och hoppas att det ska kännas bättre när våren kommer och när min bok kommit ut så jag kan bli mer publik-komma ut och berätta och förhoppningsvis hjälpa andra som ofrivilligt hamnat i en liknande situation. Det pockar på, nu vill jag ut och berätta min historia och din-Kristoffers. Du ska ge mig kraft och styrka att lyckas med detta. Detta är min nyårsönskan och mitt löfte till dig Kristoffer: Att få berätta din och vår historia och försöka hjälpa andra som är på väg in i den återvändsgränd som ett droganvändande leder till.
Jag ser med tillförsikt och hopp fram mot ett nytt år och önskar er alla ett strålande Gott Nytt År!!

Läs hela inlägget »
Etiketter: nyårslöfte
Det är så man blir tokig! Nu odlas i princip all cannabis i växthus i Europa där odlingarna övervakas noggrant för att man ska få fram så stora halter av THC som är den aktiva substansen i drogen. För tio år sedan låg halten på 8-13 procent medan den i dag ligger på 28procent. Det går alltså mycket snabbare att bli tillvand och att få men av drogen och risken för att få en haschpsykos har ökat.Hur kan haschet få vara fritt i exempelvis Holland och i vissa delstater i USA och hur kan många svenskar tro att det är ofarligt och förespråka att det ska bli legalt?!
Den enda anledningen med att öka koncentrationen är att få fram starkare doser som ger fler tunga missbrukare snabbare, som jag ser det.Tillvänjningen med starkare hasch går fortare , är mer skoningslös och medicinskt farlig och inte alls så oskyldig som den kanske en gång ansågs vara........
 
Läs hela inlägget »

I går var det ett inlägg i narkotikadebatten på Aktuellt där man intervjuade Mika Jörenlius som är ordförande för narkotikpolisens arbete. Han tycker att det  är ok att fortsätta jaga narkomanerna och sätta dit dem för innehav. Det hjälper inte någon-det försämrar och försvårar och hjälper över huvud tagey inte missbrukaren till ett nyktert liv-snarare måste han/hon skaffa pengar för att betala sina böter och hamnar i lagningssituationer och kriminalitet. Kriminologen Henrik Tham och Berne Stålencratz ordförande i brukarföreningen tyckte precis som jag. Det är inte ok att kriminalisera användandet det borde bort  vilket också Flavia Paniseri från FN anser. Missbrukaren är en sjuk person och behöver hjälp -inte straffas för att han/hon använder. Det är de som säljer, de som tjänar grova pengar på dessa stackars sjuka människor som ska straffas. Det är dags att ändra på det här nu!! Missbrukaren vågar inte be om hjälp med risk för att bli tagen av polisen, dömd och straffad när han/hon i stället behöver vård.
Vi har insett att alkoholisten är en sjuk person men narkotikamissbrukaren är också sjuk-personlighetsförändrad och hjälplös iför drogernas inflytande och makt. 
Många är det som berättar om hur fel dettta är, böcker skrivs, kunniga och kompetenta människor talar för en avkriminalisering men inget händer och varje dag dör en missbrukare av sina droger och detta bara fortsätter-hur kan vi acceptera detta??

Läs hela inlägget »

Ibland kommer tunga dagar som i dag, en sån där riktig skitdag!! Jag var en stund på Väla och tyckte precis att jag såg Kristoffer sitta där och vänta på mig.För en sekund blev jag glad, hjärnan signalerade inte det den visste.Killen som satt där hade i stort sett samma jeans , samma luvtröja, samma ljusa lite vaxade hår och lite fjun över läppen och jag ville rusa fram och krama om honom  Men så förlamade mig smärtan och sorgen steg upp inom mig.Jag insåg att det är ju inte möjligt,det går inte, det var ju inte han !! Det kändes som jag trillade flera våningar ner från ett hus men jag hade bara ett sånt stort behov av att krama någon, känna Kristoffers starka armar runt mig och hans doft. Jag var tvungen att gå in på toaletten och bara hålla om mig själv en stund och låta några tårar trilla.
Hur svårt det är att gå vidare- att känna sin hjälplöshet i att inte ha kunnat hjälpa sitt barn, inte kunnat få honom drogfri och hjälpt honom till ett nyktert liv och "vanligt svenssonliv" som han så ofta pratade om att han ville ha.
Om du förlorat ditt barn vet du vad jag pratar om . Det som hänt är oåterkalleligt , inget går att ändra och det känns som man vaknat upp i en mardröm som aldrig vill ta slut, det går inte att vakna upp från den.
Det småregnar ute, det är grått och trist och dagen är kort och sorgen och saknaden växer. Man kan inte fly från sina känslor och de som förstår sig på detta säger att det är bra att gråta , att låta sorgen och saknaden komma och jag försöker tänka på det: att detta är ett reningsbad som gör att det kommer att kännas bättre ju längre tid det går . Nu har det gått 2år och 3 månader sen han dog och jag har ännu inte riktigt förstått och insett att jag aldrig mer kommer att träffa honom här på jorden.

Läs hela inlägget »